På nått vis har jag inte någon aning om vad jag känner... eller jo. Fast ändå inte. Det kanske är vad jag "tycker" som jag inte vet. Jag vill öppna mig igen och skaffa ett nytt förhållande, men jag vet inte om jag är riktigt redo... Jag är inte kär i Emanuel längre, vi är enbart vänner... och jag har vännerkännslor för grabben.

Jag vet att innerst inne skulle jag bli sårad om han skaffade en tjej nu, det skulle kännas som att jag inte betyder lika mycket längre, att jag skulle få mindre tid med honom. Att jag känner så gör att jag är rädd att han ska känna samma sak.

Skulle jag skaffa ett nytt förhållande skulle jag inte ha tid för Säterfolket lika mycket (inte bara Emanuel.) eftersom det ungifär bara är Säterfolk jag umgås med nu för tiden.

de har nu gått 1 månad och 3 veckor sen vi gjorde slut och det känns inte konstigt att prata med andra pojkar längre, det känns inte fel att sova ensam så jag vet inte riktigt vad jag ska tänka.

Skulle de vara etiskt fel att sattsa på nått nytt nu?

Komentera gärna

Här bjuder jag på en bild tagen i Västerås, på ÄLSKAD (för de som inte vet så är de nå kyrktrams)